Tillbaka efter 1 vecka till fjälls där de har åkts rullskidor, sprungit på fjället och lagats efterrätter.
Även i år sprang jag fjäll-orientering med Peter. Slutar aldrig förundras att han aldrig blir trött, men tror det fanns visste tenderser några minuter här och var.

Dag 1 fick jag smaka på klubban. Minnena från lång-SM skido Sundsvall hade visst inte P Martner glömt och som han sa efter målgång - Såhär kändes jag mig när du demolerade sönder mig i Sundsvall.
Så bröderna Martner hade som taktik att grilla sönder resten av fältet redan första timmen av sammanlagt 10 denna vecka. Sagt och gjort körde de AIII till första kontrollen där 310 höjdmeter också skulle forceras. Väl där var jag och Peter med och idel storfräsar omkring oss. Kändes bra 15min till innan kroppen började säga ifrån, gick saktare och saktare för min del och efter 90 min var det kasst. Efter två timmar hade jag kramp i allt vad benmuskulatur heter. Slet som ett djur in mot mål i bakhasorna på patrull Elis Bengtsson/Johan Pettersson och funderade starkt vad jag gett mig in på.
De enda glädjeämnet den sista timmen var när jag hade passerat sista toppen och såg R Tynell bakom mig, kanske ett snäpp ännu tröttare.




Dag 2
Men lagomt stel kropp drog jag och Peter iväg nästa dag med Patrik Lind och Elispatrullen i koppel.
Rätt snabbt märkte vi att kropparna var betydligt bättre denna dag och det gick hela tiden snabbare och snabbare. MEd bra orientering höll vi bra fart under hela dagens bana på 26350m och gick imål på 3timmar och 2 minuter.
Dock en evighet efter Martners som måste haft en superdag under fredagen.
Bra tid jämfört med de andra patrullerna som sprang ihop och vi i ett vakum.



Dag 3
Hade svårt att komma igång i starten men efter 50minuter lossnade det. Körde sedan på i lagom takt då avståndet både framåt och bakåt var långt. Fin dag på fjället där vi startade i dimma och sedan smögs sig solen mer och mer fram. Körde imål på 3.08 och var ganska nöjda med dagsverket.
Tyvärr hade jag ett knä som började krångla efter 2 timmar, inga problem att köra på platten och uppför men det gjorde ont utför. Känner fortfarande idag av det och det blir nog ingen löpning på några dagar.
Åt Martners som sopade banan med oss andra fanns ingenting att göra detta år. Grymt imponerande löpning.

Men nu är ribban lagd till vintern Patrik!!!